Archive for december, 2009

00-talets 99 låtar

00-talets 99 låtar
Okej, jag har jobbat med den i veckor och här är den nu! Min lista över 00-talets bästa låtar, utan rangordning. Eller snarare en lista över de som betytt något för mig, kanske det inte alltid är detsamma som de allra bästa. Jag har struntat i regeln ”bara en låt per artist” men har försökt begränsa mig till max två. Dessutom finns det med några covers och en remix. Och att jag kommer ångra mig med låtarna så fort jag postat detta. Men så är det ju bara 99 låtar på min lista också!
Här hittar ni allt som fanns på Spotify på min lista. De låtar som inte fick plats är dessa, som absolut inte får glömmas:
The Shins – Young pilgrims (lyssna här)

Iron and wine – woman king (lyssna här)

Godspeed you ! black emperor – Sleep (lyssna på första halvan här, låten är så himla lång)
Ryan Adams – AMY (lyssna här)
David Sandström –Let the song begin (har inte lyckats hitta den på nätet…)
Och resten av listan:
Peter Bjorn And John – Young Folks
The Knife – You Take My Breath Away
Antony & The Johnsons – You Are My Sister
Kleerup & Robyn – With Every Heartbeat (Feat. Robyn)
Stereo Total – Wir Tanzen im 4-eck
Chicks On Speed – We Don’t Play Guitars (Album Version)
Tegan And Sara – Walking With A Ghost
The Soundtrack of Our Lives – Tonight
Le Tigre – TKO
First Floor Power – Time Time
Taken By Trees – Tidens Gång
Salem – This Is Who I Am
PJ Harvey – This Is Love
Charlotte Gainsbourg – The Songs That We Sing
Hell On Wheels – The Soda
Rufus Wainwright – The One You Love
Damien Rice – The Blower’s Daughter
Franz Ferdinand – Take Me Out
The Postal Service – Such Great Heights
Doktor Kosmos – Stoppa Valfriheten
The Raconteurs – Steady, As She Goes
The Shins – So Says I
bob hund – Skall Du Hänga Med? Nä!!
The Soundtrack of Our Lives – Sister Surround
Badly Drawn Boy – Silent Sigh
Broder Daniel – Shoreline
Miss Universum – Shopaholic
The Decemberists – Shankill Butchers
The White Stripes – Seven Nation Army
Silverbullit – Run
Salem – Roxy
The Shins – Red Rabbits
Doktor Kosmos – På Låtsas Och På Riktigt
Johnossi – Press Hold
M.I.A. – Paper Planes
Gogol Bordello – Not A Crime
Queens Of The Stone Age – No One Knows
The Dead Brothers – Mustapha
The Knife – Marble House
The Polyphonic Spree – Lithium
CSS – Let’s Make Love And Listen To Death From Above – Diplo Remix
Jenny Wilson – Let My Shoes Lead Me Forward
Thievery Corporation – Lebanese Blonde
The Strokes – Last Nite
Amadou & Mariam – La Réalité
Håkan Hellström – Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg
Fever Ray – Keep The Streets Empty For Me
Silverbullit – Joy
Teitur – Josephine
The xx – Infinity
Zero 7 – In The Waiting Line
Björk – I’ve Seen It All
Belle and Sebastian – I’m A Cuckoo
Kings Of Convenience – I’d Rather Dance With You
The Magnetic Fields – I Thought You Were My Boyfriend
The Slits – I Heard It Through The Grapevine
Arctic Monkeys – I Bet You Look Good On The Dancefloor (Album)
Johnny Cash – Hurt
Ane Brun – Humming One Of Your Songs
Stereo Total – Holiday Inn
Björk – Hidden Place
José González – Heartbeats
Lily Allen – He Wasn’t There
Hell On Wheels – Having Ones Luggage Labelled
The Hives – Hate To Say I Told You So
Clinic – Harmony
Dungen – Har Du Vart I Stockholm?
Death In Vegas – Hands Around My Throat – D.I.V.
Bright Eyes – Haligh, Haligh, a Lie, Haligh
Lily Allen – Fuck You
Peaches – Fuck The Pain Away
The Decemberists – From My Own True Love (Lost At Sea)
Queens Of The Stone Age – First It Giveth
Bright Eyes – First Day Of My Life
Johnossi – Execution Song
Fint Tillsammans – En Världsomsegling
Håkan Hellström – En Vän Med En Bil
The Flaming Lips – Do You Realize??
Architecture In Helsinki – Do The Whirlwind
Ladytron – Destroy Everything You Touch
Le Tigre – Deceptacon (DFA Remix)
Yeah Yeah Yeahs – Date With The Night
The xx – Crystalised
Timo Räisänen – Creep
Air – Cemetary Party
Nouvelle vague – Just can´t get enough
The Kills – Black Rooster
The Moldy Peaches – Anyone Else But You
The Dead Brothers – Am I To Be The One
Franz Ferdinand – 40 ft
Feist – 1234
Tom Malmquist – The mighty one
Cat Power – (I Can’t Get No) Satisfaction
Johnny Cash – Personal Jesus
Gott nytt år!

ps. Kanske är ändå Godspeed you ! Black emperor-låten Sleep min absoluta favorit. Eller jag vet inte. ds.

Taken by trees

Taken by trees

I går cyklade jag genom snöfallet och kylan.
Jag mötte den här fina vännen som kom med en påse juklappar.
Vi promenerade hit, till Uppsala Konsert och Kongress.


För att se den här tjejen sjunga.

Taken by trees, alltså. Hon hade med sig ett band också.

Konserten var visuellt vacker och musiken var svävande och fin, även om scenframträdanden kanske inte är den här musikens främsta styrka. Vi satt längst fram och fick chansen att se de många olika roliga instrument som användes.

I bakgrunden gick filmer från Pakistan runt, runt.

Min nya kollega

Min nya kollega
Vi har en tillfällig gästarbetare här på kontoret just nu. Hon kommer från Lindex och hjälper Pernilla och Kerstin med lite modejobb. Oss andra skrämmer hon mest slag på hela tiden. När men ser henne i ögonvrån, eller står precis framför och märker hur lång och bredaxlad hon är. Eller, värst av allt, när det är mörkt och hon ser alldeles levande ut.

Ska vi ta en fikapaus tillsammans?

Varför så sorgsen? Snart får du flytta tillbaka till Lindex. Hoppas jag.

MIn konstigaste konsert?

Som jag tidigare har skrivit i en krönika så är The Sountrack of our lives ett av mina bästa svenska band, kanske det bästa. Såg dem första gången precis när de hade släppt ”Welcome to the infant freebase”, på sedan många år nedlagda Gino 1996. En magisk upplevelse när Ebbot klättrade i ställningen ovanför scenen. De var förband till Souls så vitt jag minns men var fantastiskt mycket bättre än själva huvudakten (och då var ju ändå Souls rätt så bra!).

Sedan dess har jag sett TSOOL fler gånger än jag kan komma i håg. På festivaler, studentkårer, klubbar och flera gånger tidigare på Katalin där jag alltså var igår.
Men det här var första gången jag inte kände mig helt såld. allt var som vanligt, i alla fall nästan. I publiken: 90 procent män över 30, en handfull trendiga, nyfrälsta 20-25-åringar med flätor i håret, fyra-fem skivaffärsägare och en massa musiker. På scenen: Eboot i kaftan och halsduk, Martin Hederoos vid keyboarden, Mattias Bärjed helt galen och så vidare. Men konserten… nja. Jag förstår faktiskt inte varför de valde att spela på Katalin dagen efter en spelning i Madrid som dessutom hade förgåtts av tre andra spelningar dagarna efter varandra runtom i Spanien. Tröttare musiker får man leta efter. Jag tror att jag såg Ebbots ögon en enda gång under hela konserten, han var så svullen i ansiktet. Flera gånger var de inte alls överens om vilka låtar de skulle spela och en gång började han till och med sjunga på fel låt (Mantra slider) fast introt var helt övertydligt en annan (Sister surround). På slutet verkade hela bandet inte vilja göra något annat än gå hem och sova och det avrundades med att Ebbot ensam vacklade upp på scenen och förgäves försökte ropa upp Martin Hederoos för att spela en låt till för ett akustiskt nummer. Han kom inte. Ebbot gav högtalaren till en gubbe i publiken som sa ”sög något om klimatet” och Ebbot pratade om att ”det nog inte är så farligt”. Basisten Kalle Gustafsson Jerneholm kom ut och ställde sig i publiken och drack Ramlösa. Till slut kom gitarristen Ian Persson, upp på scenen, han hade redan hunnit byta scentröjan mot en proper randig pullover. De körde en trött låt från nya skivan på bara sång och enkel gitarr innan de vinglade av scenen.
Näe. det var nog inte min bästa TSOOL-konsert. Men definitivt den konstigaste!

Lucia

Lucia
I dag var det luciafirande på förskolan. I stort och smått var det en upplevelse för både mig, Martin och vår Matilda som storögt stirrade sig igenom hela konserten iklädd lucialinne, glitter och myror i blöjan så att en fröken fick sitta bredvid henne hela tiden. Det var fint, jag blev rörd och filmade som en mamma ska. Hon ser så liten ut på förskolan, där hon är definitivt yngst. Hemma ser hon redan så stor ut men man glömmer lätt hur mycket vi har framför oss. Tänk att hon ska bli så där som fem- och sexåringarna som läste verser och sprang med tomtebloss. Tänk.

Tunn hud

En sak som är ganska typiskt för mig och hur folk upppfattar mig (tror jag) är att jag har ganska tunn hud. Jag har mycket svårt att dölja mina känslor, vare sig det är glädje eller sorg. För det mesta tycker jag att det ändå är en fördel att vara sådan, har altid haft svårt för putsade fasader och onaturlig glättighet. Ibland är det lite jobbigt, till exempel då jag ska på viktiga möten och inte känner mig på topp.
När Matilda var nyfödd och jag var alldeles vilsen med vem jag var och hur jag var som mamma så tänkte jag så mycket. Jag har nog aldrig letat så mycket information i hela mitt liv som då. Det var som om alla nerver satt på utsidan av kroppen och alla impulser bara sögs in i mig. Fick jag beröm för att jag var en bra mamma blev jag helt salig och fick jag sneda blickar eller kommentarer i stil med ”jaha, du ammar inte, hur mår Matilda av det då?” kunde sänka mig i flera dagar trots att det kanske inte ens var illa menat.
Just nu har Matilda en period när hon knuffar andra barn lite. Direkt har jag kommit att ifrågasätta mig själv och undrar om det är mitt fel. Jag söker information överallt, funderar över metoder att bemöta hennes beteende, försöker prata lite med henne om att vara snäll utan att göra för stor sak av det. Intellektuellt vet jag att det är rätt sak att göra. Men känslomässigt blir jag ett virrvarr iallafall. Som alltid när något som är riktigt viktigt för mig ställs lite på ända.
Jag skulle vilja säga till alla tunnhudade föräldrar därute att det är okej att vara just sådan, det är okej att undra om man gör rätt eller fel och det är okej att vara ledsen, man är inte en dålig förälder för det. Snarare tvärtom, hoppas jag.
Vet inte riktigt vad jag vill säga med det här. Men skickar iallafall en tanke till mina kära kumpaner i föräldraskap, ni vet vilka ni är. Är så glad att ni finns!

Lugnt

Lugnt
Så här inför årsslut och jul kan det vara på två sätt i mitt jobb: jättestressigt eller jättelugnt. Förra året var det jättestressigt. Jag hade massa lämningar att klara av och dessutom inhopp på UNT under julen. I år är det jättelugnt. De där sista uppdragen innan jul har helt enkelt inte kommit in, kan det bero på finanskrisen eller att jag tidigare varit så upptagen att jag inte hunnit leta nya uppdrag? Svårt att veta, men nu sitter jag iallafall här med ganska mycket tid oplanerad. Känns konstigt. Försöker att inte stressa upp mig, åren har ju lärt mig att det alltid löser sig. Redigerar bilder, kompletterar redan lämnade jobb, äter lunch med mina kollegor. Sånt jag aldrig har tillräckligt med tid för annars. Letar inspiration och hittar den till exempel hos Rice och deras fantastiska inredningsdetaljer. Har precis bestämt mig för att köpa en helt fantastisk ljusstake som jag längtat efter ett tag nu. Nu behövs bara ett nytt kök, ett nytt badrum och nya tapeter och garderober i sovrummet så är lägenheten perfekt. ”Många bäckar små blir en stor å”, eller hur!

Advent igen

Advent igen
Ni får ursäkta mitt dåliga uppdaterande men jag har väl inte riktigt varit i form kanske. Nu ska det blir bättring, som jag alltid tänker. Kan ju så länge frestamed min senaste krönika, som handlar om pendling, här.
I fredags var jag i Umeå, förresten. En heldag på Scandic med intervjuer och möten. dagen avslutades med en liten shoppingrunda där jag bjöd mig själv på örhängen, hlaband och fina papper. Fina papper, det är som porr för en klipp- och klistrare som mig. Älskar mönster, gamla bilder, roliga pennor! Origamipapper och 50-talsjulkort blev det den här gången.