Archive for november, 2010

Dag 1: Om mig

Dag 1: Om mig

En insändare i Kamratposten från 1989 (klicka gärna på bilden för att förstora). En egen illustration (den hoppande flickan) till min insändare och fyra svar i ett senare ”Svar på tal”. Det var lycka för en 11-årig Johanna Stenius. Och det slår mig att: Det här är jag. Den här tidningssidan sammanfattar den jag fortfarande är. Jag har inte tänkt på det så väldigt ofta, men hela mitt liv har präglats av att jag skriver, på ett eller annat sätt. Och att andra läser det, uppmärksammar det, inspireras eller provoceras av det, det är lycka.
Stora präntade bokstäver när jag som två-treåring blev chefredaktör för min första tidning: Hemexpressen, som jag och mina äldre bröder producerade för att skicka till farmor i Finland.
Textade rader i en rosa dagbok med lås när jag som sexåring reste till USA med familjen över sommaren.
Långa brev riktade till mina favoritförfattare Viveca Sundvall och Barbro Lindgren, som jag tyvärr aldrig skickade.
Senare sida efter sida i en stor svart dagbok med långa resonemang med mig själv om hur mycket jag var värd i förhållande till omvärlden. Som det är när man är 16 år och ganska vilsen. (och ja, också en lista med killar jag hade kysst, måste väl erkännas)
I skoltidningen på gymnasiet. Novelltävlingar och dikter.
En lång brevväxling med en holländare jag hade träffat i Prag på skrynkliga papper, långa och många sidor varje vecka som författades på bussen, på lektionerna, i mörkret vid mitt skrivbord.
Sen en tids tystnad, efter en mycket dålig svenskalärare som inte förstod bättre. Då trodde jag att det var teater jag skulle syssla med. Men sen hamnade jag på rätt spår igen. Det började med påbörjade noveller, långa brev och poetiska b-uppsatser. Sen kom jag in på journalistutbildningen. Och på den vägen är det. Skriva är min väg framåt. Nuförtiden kanske inte allt är lika passionerat, inte när man skriver som yrke.
Men ändå. När någon hör av sig för att de påverkats av något som kommit från mina händer. Det är magi. Då kommer känslan tillbaka, den lycka jag kände när jag satt vid vardagsrumsbordet i Åkersberga och skrev till Du -89. Känslan av att det man skapar kan leda till något nytt och mycket större.

Från en lycklig

I´m back!

I´m back!

En smula kitschigt… och alldeles, alldeles underbart.
Koh Chang, 13 november.

Ska man ha en bloggpaus så ska den vara rejäl! Men nu får det vara nog. Jag är sedan en vecka tillbaka på jobbet och det är minus tolv grader ute. Jag kan inte låtsas att jag är i Australien och Thailand längre, tyvärr. Så nu är det nu. Och jag har GIFT mig! Inget är sig riktigt likt, med andra ord. Sitter och skriver med min ring i vitt guld på fingret och känner mig glad, trots att det visst går magsjuka på förskolan nu. Så mycket en resa kan göra för livet. Underbart. Hoppas den får mig att stå emot mörkret ändå tills det har vänt nån gång i.. mars?

Jag lovar att bjuda på bilder från vår resa framöver, måste bara rensa lite först (ett kamerainköp någonstans där i mitten av resan orsakade ett fotograferande utan motstycke, kom hem med över 3000 bilder…) För att liva upp bloggen lite ska jag också kopiera all andra i hela världen och följa den där listan som tydligen ska göra underverk. Med början i morgon, eller i alla fall nästa inlägg!

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 06 – Min dag

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min tro

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mitt favoritminne

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Det här får mig att gråta

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick