Som 2001

Sommaren 2001 kan ha varit mitt livs bästa. Det var en sommar fylld av eufori och såna där perfekta ögonblick där allt, precis allt, känns och perfekt. Jag hade tagit mig ur en relation som inte var så bra, jag hade kommit över det, jag hade hittat mig själv, gått en termin på journalistutbildningen och  var helt enkelt bäst i världen. Shit vad underbart det var.
Roskildefestivalen var höjdpunkten, särskilt med tanke på året innan då jag stod på Pearl Jams konsert och inte fattade vad som hände, förrän någon timme senare då det visade sig att bara några tiotals meter framför mig hade många människor klämts ihjäl.
2001 var första gången jag var på Roskilde med presspass och fick komma in bakstage, första gången jag var där med mina nya vänner, som skulle bli mina närmaste de kommande åren. Och den mest perfekta kvällen gick jag själv och såg Håkan Hellström spela på gula scenen. Jag glömmer det aldrig, explosionerna, konfettin allsången, hysterin. Känslan sitter fortfarnde kvar, tio år senare. (Läs gärna en recension här. Precis så som det står, så var det. Magiskt.)
”Känn ingen sorg för mig Göteborg”, den skivan var soundtracket till en vändpunkt i mitt liv. En bra sån! Imorgon ser jag Håkan Hellström spela på Popagandafestivalen. Det är en helt annan sak nu. Men spelar han den här, då är jag nöjd:

Leave a Reply